Ambivalent Future

The Tetsuo Project

2009-05-10T17:42:00.003+02:00

Ingen har väl missat det men Shinya Tsukamoto har gått ut med att hans kommande Bullet Man i själva verket är Tetsuo 3, nu kallad The Tetsuo Project. Den är i post-production nu och ska säljas i Cannes.

Screen Daily.com har mer info.
Wildgrounds har fler bilder.

ROBO ROCK

2009-04-27T00:04:00.005+02:00

Taikan Sugas Robo Rock, HK dvd, 30/4.

Ong Bak 2 (2008)

2009-03-31T22:50:00.003+02:00

Ganska enkel historia hämndhistoria som utspelar sig på 1400-talet men som Tony Jaa ändå lyckas slarva bort i sin regidebut. Tiens (Jaa) föräldrar blir mördade och Tien blir tillfångatagen av slavhandlare men räddas av ett gäng pirater som utbildar honom i alla möjliga kampsporter. När det sen är dags för Tien att ta över som ledare för piraterna så har han något annat att ta itu med först, att hämnas sin familj.

Första timmen av filmen är otroligt seg och känns nästan som om den är ihopslängd på måfå, den berättas både i "nutid" och i återblickar och Tiens test för att se om han är en värdig pirat är den enda action som det är något vidare liv i. Dels beror det på att Jaa verkar ha velat göra något helt annat än en ny actionrökare som Ong Bak var, utan har satsat på något mycket större som han inte klarar av att ro i land, men också att det kanske ligger något bakom ryktena om Jaas divalater under inspelningen då det känns som att den action som finns i den första delen av filmen mer verkar gå ut på att visa upp Tony Jaa än att skapa medryckande slagsmålsscener. Det är inte konstigt att Panna Rittikrai kallades in som co-director för att styra upp den här soppan.

Först i sista halvtimmen får man något vad som liknar det man kunde ha förväntat sig av en uppföljare till Ong Bak, konstant utstuderat underhållningsvåld som höjer tempot på filmen rejält och nästan, men bara nästan, gör föregående timme värd att genomlida.

All heder åt Tony Jaa dock för att ha större ambitioner än att "bara" göra ännu en b-actionrulle, hellre att han får försöka än att inget blir gjort, men att skriva, regissera, koreografera actionscenerna och spela en så fysiskt krävande huvudroll i sin regidebut var nog att ta sig vatten över huvudet.

R246 Story - 224466 (2008)

2009-03-30T00:37:00.002+02:00

Jaha, dags för en omstart kanske. Först ut är 224466, en kortfilm skriven av Shinji Aoyama och regisserad av Tadanobu Asano som en del av samlingen R246 Story, ett gäng kortfilmer som utspelar sig kring väg 246 och är regisserade av olika skådespelare och andra artister, som Shido Nakamura, Yusuke Santamaria och Genki Sudo m.fl.

Asanos del handlar om en utomjording, spelade av honom själv, som när han kraschat på jorden har förlorat sitt trumset som också är hans kraftkälla. Medan han blir allt svagare så stöter han på en liten tjej som är en jävel på gitarr och hennes äldre följeslagare som släpar runt på hennes förstärkare. Tillsammans bestämmer de sig för att leta reda på Asanos trumset.

Jag har inte sett Asanos regidebut Tori (2004) men i 224466 känns det mest om att han snor från de regissörer han jobbat med tidigare, främst kanske Sogo Ishii. Iallafall jag ser stora likheter mellan utomjordingens jakt på sina trummor när han irrar runt på gatorna, poserar konstigt och skriker mot himlen med Dragon Eye Morrisons jakt på bortsprungna ödlor och gitarrspelande på Tokyos gator i Ishiis Electric Dragon 80.000 V (2001). Andra scener hade platsat i vilken Shinya Tsukamoto-regisserad film som helst.

Hur som helst så är det ändå 25 galna minuter som Asano lyckats få ihop och alla ljud, färger och konstiga karaktärer håller intresset uppe men det känns som att urladdningen, eller uppladdningen om man så vill, i slutet av filmen är alldeles för kort vilket gör att den slutar med en liten besvikelse. Förhoppningsvis löper han linan ut med nästa projekt han regisserar.

Trailer för Donju, Heibon Punch

2008-11-01T11:19:00.004+01:00

En trailer för Donju, skriven av Kankuro Kudo och med Tadanobu Asano i huvudrollen, har dykt upp hos twitchfilm.net. Se den här. Nippon Cinema har också en trailer för Sakichi Satos Heibon Punch.

Behind The Pink Curtain

2008-10-14T13:51:00.004+02:00

Jasper Sharps nya bok Behind The Pink Curtain beskriver Japans sexfilm-industri från 50-talet och framåt med störst fokus på independentproducerade så kallade pink-filmer och Nikkatsus studioproducerade roman porno-filmer. Kapitlen är indelade i kronologisk ordning vilket gör det väldigt lätt att följa utvecklingen både när det gäller teman och hur censuren har lättat.

För att sätta in filmerna i sitt sammanhang så innehåller boken en hel del historia och politik från tiden då de producerades och även antalet biobesökare och Japans censurlagar har spelat en stor roll i pink-filmernas uppkomst.

Några kapitel ägnas också åt filmer som, åtminstone enligt skaparna, Koji Wakamatsu och Masao Adachi, inte riktigt uppfyller kriterierna för att kvalificera som pinkfilm utan snarare är undergroundfilmer där de använde sex som ett sätt att kunna utnyttja pinkfilmernas producenter och distributionsnätverk för att få sina filmer gjorda och nå en större publik.

Sharp tar också upp s/m-temat och våldtäkterna som blev vanligt förekommande under 70-talet och sen eskalerade under 80- och 90-talet och ger en del anledningar till varför men blundar inte för att det i många fall är utan någon djupare baktanke.

De sista kapitlen i boken handlar om regissörerna Hisayasu Sato, Takahisa Zeze, Toshiki Sato och Kazuhiro Zano som i väst blev kända som The Four Devils, och deras efterföljare. The Four Devils hade sina största framgånger under mitten av 90-talet, dock mest hos kritiker då publiken inte var alltför förtjust i deras udda, samhällskritiska filmer. Flera av deras filmer har släppts på dvd i väst både i USA och i England, tillexempel Under The Carp Banner, Love - Zero = Infinty, Rafureshia, Survey Map Of A Paradise Lost m.fl.

Är man det minsta intresserad av pink-filmer eller japansk independentfilm så är Sharps bok ett måste, även om många av filmerna som nämns är så gott som omöjliga att få tag på så finns det en hel del som ändå är tillgängliga och Sharp hjälper en med att sålla bland dem och öppna ögonen för regissörer som inte fått så mycket uppmärksamhet tidigare.

En lista på bokens kapitel och en kort beskrivning av vad de innehåller finns på Fab Press hemsida.

The Chaser (2008)

2008-10-05T14:54:00.004+02:00

En ex-polis, numera hallick, har problem med att hans prostituerade försvinner. Först tror han att de helt enkelt stuckit för att de tröttnat eller att de blivit kidnappade och sålda av någon konkurrent. När han skickar iväg ännu en kvinna till en kund så inser han att alla de som försvunnit skickats till samma kund och han ger sig ut för att hitta dem.

The Chaser blev rejält hypad på nätet innan den visats på några festivaler i väst men när den blivit mer tillgänglig så blev den ganska sågad av många. Handlingen är inte särskilt komplicerad och även om den skiljer sig något från vanliga thrillers som består av en kamp mot klockan för att få fast en mördare innan han slår till igen så är den inte särskilt originell.

Till skillnad från många andra koreanska thrillers så saktar inte The Chaser ner och den släpper inte taget förrän den är slut. Den har sina brister, en del komiska scener känns inte riktigt som att de passar in, men de gör också att filmen inte fastnar i allt det mörka och tyngs ner av det. Problemet med många koreanska actionfilmer och thrillers är att de är så gravallvarliga och har så lågt tempo och mycket drama att de nästan blir outhärdliga att se. Hypade Our Town är ett exempel, lite äldre filmer som Tell Me Something och H upplevde jag heller aldrig som särskilt bra eller spännande överhuvudtaget, trots att många andra gillade dem.

The Chaser passar bättre in med filmer som Public Enemy och Wild Card. The Chaser är brutal, spännande underhållning, vilket för mig får den att överträffa hypen då det var länge sedan jag såg något så bra från Sydkorea.

The Chaser är regisserad av Na Hong-Jin som gör sin långfilmsdebut.

Sakichi Satos Tokyo Zombie på textad dvd!

2008-09-28T17:36:00.005+02:00

Sakichi Satos Tokyo Zombie med Tadanobu Asano och Sho Aikawa i huvudrollerna släpps på engelsktextad dvd både i England och i USA i höst. Den brittiska utgåvan kommer redan den 13 oktober medan man i USA får vänta tills elfte november. Filmen handlar om Fujio och Mitsuo som tränar jiu-jitsu för att bli bäst i världen när en zombie-epidemi plötsligt bryter ut i Tokyo. Efter att zombierna härjat några år så har de rika människorna byggt in sig i en stor pyramid där de håller kampsportstävlingar där människor får slåss mot zombies.

Katsuhito Ishiis Yama No Anata, dvd i december!

2008-09-21T15:13:00.003+02:00

En av Katsuhito Ishiis nya filmer, Yama No Anata, släpps på dvd i Japan i december och rapporteras ha engelsk textning. Filmens engelska titel är Darling Of The Mountains och handlar om två blinda massörer som reser mellan olika hotell i Japan och erbjuder sina tjänster. En dag blir de kära i samma kvinna, Michiko, och börjar tävla om henne. När Michiko blir anklagad för en stöld är det upp till massörerna att bevisa att hon är oskyldig.

Darling Of The Mountains släpps i en standard edition och en premium edition som innehåller tre discar, ett 200 sidors manus och en hel del annat. Läs mer här.

Både Darling Of The Mountains och Ishiis andra nya film, Sorasoi, kommer att visas på HIFF - The Louis Vuitton Hawaii International Film Festival.

Heibon Ponch, Sakichi Sato regisserar igen!

2008-09-21T14:57:00.005+02:00

Heibon Ponch är en manga av George Asakura som kommer i en live action-version regisserad av Sakichi Sato. Sato har tidigare regisserat bl.a. Tokyo Zombie med Tadanobu Asano och Sho Aikawa i huvudrollerna och han skrev manus till Takashi Miikes Ichi The Killer och Gozu.

Heibon Ponch handlar om en tjock filmregissör, Aki, i 30-årsåldern som har fobi mot stora bröst och en ung skådespelerska, Mika, som tror att hennes karriär kommer lyfta om hon förstorar sina bröst. När Mika dödar en konkurrerande skådespelerska så flyr de tillsammans och Aki förvandlas till en smal, snygg version av sig själv på grund av sin kärlek till Mika. Tyvärr så gillade hon den tjocke Aki bättre. Aki filmar deras liv på flykt och deras sökande efter "Town Of Big Breasts".

Mer info finns hos Toronto J-Film Pow-Wow och Nippon Cinema. Filmen beräknas ha premiär senare i år.

Fighting Fist (1992)

2008-09-19T10:26:00.007+02:00

Den andra filmen i BCI/Rarescopes dubbelutgåva av två Sonny Chiba-filmer, den första var Soul Of Bruce Lee. Chiba har dock bara en cameo-roll i den här, han är med i ca. 2-3 minuter. Fighting Fist är en samproduktion mellan Hongkong och Japan och är regisserad av Casey Chan.

Filmen handlar om en japansk polis, Todo, som brutit all kontakt med sina överordnade och inte längre bryr sig om lagen. Han får i uppdrag av Chibas karaktär att åka till Hongkong och döda en maffiaboss bröder och son. När han gjort det så hämnas maffiabossen på en oskyldig polis, som råkade vara vän till Todo, och skickar sen en mördare till Japan för att avrätta Todo.

Filmen är som en blandning av Hongkong-action och japansk v-cinema yakuzafilm. Tyvärr levererar den inte tillräckligt för att duga som varken det ena eller andra. Fighterna är alldeles för korta och konstigt klippta och skådespelarna klarar inte att lyfta den ganska korkade storyn. Att alla är dubbade till japanska hjälper inte heller. Utgåvan är värd att köpa om man absolut vill se Soul Of Bruce Lee, men Fighting Fist är ingen Chiba-film.

Jun Ichikawa 1948-2008

2008-09-19T10:26:00.002+02:00

Regissören Jun Ichikawa har gått bort vid en ålder av 59 år. Han avled på ett sjukhus i Shibuya. Ichikawa har gjort filmer som Tokyo Marigold, Osaka Story och How To Become Myself. Hans mest kända film är kanske Tony Takitani från 2004, baserad på en historia av Haruki Murakami.

Mai Fah - thailändsk kortfilm online

2008-09-15T22:18:00.003+02:00

En thailändsk action-komedi regisserad av Eakasit Sompetch, inspirerad av thailändska actionfilmer från 80- och 90-talet. Se den här.

Takeuchi Festival!!!

2008-09-14T23:56:00.002+02:00

Toronto J-Film Pow-Wow har ett inlägg om japanska skådespelare som även gör musik, ett av klippen i den var musikvideon till Riki Takeuchis Ma-tsu-ri från hans senaste album Kurenai no Backfire.

Soul Of Bruce Lee (1974)

2008-09-14T13:19:00.007+02:00

"Enligt många den ultimata Sonny Chiba-filmen" säger omslaget. Jag kan inte hålla med. Filmen börjar med att Chibas kampsportstränare i Thailand blir mördad av en annan elev. Det visar sig att den andre eleven är ledare för ett gäng knarksmugglare och Chiba ger sig ut för att hämnas. Helt plötsligt utan att man får se hur så har Chiba hittat sin fiende och åker på stryk av honom för att sedan så gott som försvinna ur filmen fram till sista halvtimmen. Handlingen tas över av en knarkpolis, spelad av Tadashi Yamashita, som arbetar undercover och hans bror som är knarksmugglare.

Trots att det inte är någon avancerad historia direkt så är det svårt att hänga med i vad som egentligen händer. De klipper hit och dit och karaktärer dyker upp och försvinner lite hur som helst och det finns ingen som helst kontinuitet i filmen. Om filmen inte blivit så grymt tråkig när Chiba försvann ur handlingen så hade kanske alla brister bara gjort den mer underhållande, men det fungerar inte i det här fallet, Soul Of Bruce Lee blir bara en utmaning att se klart.

Bolo Yeung och Etsuko Shihomi har biroller i filmen, men ingen av dem får mycket att göra. Bolo får inte ens fightas med Chiba utan får nöja sig med Yamashita.

BCIs nya dvdsläpp av filmen är riktigt risigt, filmen är i widescreen, men originalet är filmat i 2.35:1 och dvdn är i 1.66:1 och det syns på flera ställen att det saknas mycket av bilden på sidorna. De skriver själva på omslaget att det inte gick att hitta någon bättre version av filmen då den varit försvunnen i flera år, så det är inget att göra åt.

Enligt mig ännu en film som fått sitt rykte mer av att vara svårtillgänglig än hur bra den är. Nu när den finns tillgänglig för alla hör man inte mycket om den.

Long Dream (2000)

2008-09-12T19:46:00.004+02:00

Long Dream handlar till en början om en man, Mukouda, som kommer till ett sjukhus och klagar på att hans drömmar blir längre och längre. Till en början kändes de som dagar men de har snabbt ökat till att vara i flera år. Läkaren som tar emot Mukouda tvivlar till en början men skriver in honom ändå. Ju längre tid som går desto mer påverkas Mukouda av sina drömmar som nu varar i flera hundra år, han börjar även förändras fysiskt. Han är så långt in i framtiden i sina drömmar att hans kropp utvecklas till hur människor ser ut då. Och ungefär där så ändrar filmen riktning och handlingen tas över av läkaren, Kuroda, och hans inte helt rena förflutna och hans önskan att kunna leva för evigt i sina drömmar.

Första halvan av filmen är spännande och historien om långa drömmar är intressant. Jag hade hellre sett mer av när Mukouda berättar om sina drömmar och Kurodas undersökningar. När filmen övergår till att handla om Kuroda så blir den i princip som vilken psycho-slasher som helst, med en del bisarra, och rätt dåliga, effekter. Filmen är enligt imdb en tv-produktion och det syns väl att skaparna inte direkt hade någon jättebudget att röra sig med och skådespelarna spelar över en hel del.

Long Dream är baserad på en manga av Junji Ito och regisserad av Higuchinsky som sen filmade Itos manga Uzumaki. Det var längesen jag såg Uzumaki men Long Dream påminner om den i stilen men är inte lika snygg och håller inte hela vägen. Det är synd när den första halvan är så pass bra.

Kim Ki-Duks Sad Dream, trailer!

2008-09-12T19:43:00.001+02:00

Flowers From Hell - The Modern Japanese Horror Film

2008-09-08T00:15:00.004+02:00

Flowers From Hell är en ny bok om japanska skräckfilmer, skriven av Jim Harper. Vem det är vet jag inte, jag har inte letat alltför mycket och har inte hittat mer om honom än att verkar hänga på några forum och skriva en del recensioner, han har också skrivit en bok tidigare om slasherfilmer som heter Legacy Of Blood.

Flowers From Hell handlar främst om de filmer som brukar benämnas j-horror, Ring, Ju-On och andra spökfilmer. Men Harper tar även upp, om än väldigt kort, splatter- och zombiefilmer, vilket är det enda som skiljer hans bok från böcker som David Kalats J-Horror och Denis Meikles The Ring Companion. Att läsa Harpers genomgång av genren är som att läsa en nedkortad, förenklad version av Kalats bok. Harper tar upp exakt samma filmer och filmskapare men till skillnad från Kalat så analyserar han ingenting, han nöjer sig med att beskriva handlingen och på sin höjd dra några paralleller till andra filmer. De få filmer som är unika för Flowers From Hell får även de nöja sig med att få hela handlingen avslöjad för att sen bli avskrivna som ovärdiga att se. Om tanken med boken var att inte bara informera om att de här filmerna finns, utan också att kanske inspirera läsaren till att leta upp dem och se dem, så är Flowers From Hell ett stort misslyckande. Den tillför heller inget nytt när det gäller åsikter eller teorier.

Förutom det så är texten ganska jobbig att läsa då det saknas ord på oräkneliga ställen. Harper upprepar sig också på flera ställen, han verkar inte ha brytt sig om att forma texten till en helhet efter att ha skrivit de olika kapitlen, istället känns det som att man får läsa att t.ex. Toshiharu Ikeda regisserade Evil Dead Trap flera gånger i varje kapitel.

Det finns många bilder i boken också, vilket hade varit bra om inte nästan alla hade varit från samma film. Ett överflöd av bilder från amerikanska The Grudge 2 känns inte heller särskilt intressant, och de få snygga affischer som får egna helsidor passar inte formatet på boken och har delar av till exempel titeltexten bortkapad.

Det har kommit en hel del böcker om japansk film de senaste åren, flera av dem har handlat om j-horror och asiatisk skräckfilm, men ingen av de jag har läst har känts så totalt överflödig som Flowers From Hell, lägg pengarna på J-Horror, Asia Shock eller vilken annan bok som helst om ämnet så får man nästan garanterat mer för dem.

Seoul-Stockholm, koreansk filmfestival på Zita

2008-09-07T10:55:00.004+02:00

Klippt från deras utskick:

Äntligen är Sveriges enda koreanska filmfestival tillbaka för en andra upplaga!

Med åtta exklusiva Sverigepremiärer som visar det bästa av nutida koreansk film slår vi ett slag för en filmkultur som oftast hamnar i skymundan.

17-21 September på Zita i Stockholm visas filmer av prisade regissörer som Hong Sang-Soo och Jeon Soo-il men även filmer av nya talanger som Jung Brothers och Yoon Seonghoo.

Missa inte heller årets öppningsfest 17 september på Allmäna Galleriet med liveuppträdande av den koreanska singer-songwritern Sorri!

Programet i urval:

With a Girl of Black Soil (2007)

Trots att han lider av en lungsjukdom lever gruvarbetaren Hae Gon ett lugnt och lyckligt liv tillsammans med sin mentalt handikappade son Dong Gu (Park Hyeon Woo) och sin 9-åriga dotter Young Rim (Yoo Yeon Mi). Den bistra verkligheten gör sig påmind när Hae Gon blir avskdedad från jobbet utan någon som helst kompensation och när han går ner sig totalt återstår det för dottern att ta hand om både sin bror och far, ett ansvar som tär mycket på en så ung flicka. Young Jin som spelar fadern har tidigare varit med i "Secret Sunshine".

Filmen vann pris för bästa film vid Deauville Asian Film Festival år 2008. Regi: Jeon Soo-Il.

Night and Day (2008)

I "Night and Day" av Hong Sang-soo möter vi Sung-nam Kim, som efter att ha blivit ertappad med knark, tvingas fly från Sydkorea till Paris. Sung-Nam vet inte vad han ska göra med sitt liv och äktenskapet blir lidande av att hans fru fortfarande är kvar i Sydkorea. När han träffar den unga konststudenten Yoo-jung Lee (spelad av Eun-hye Park) börjar han fundera över sina värderingar och vad kärlek verkligen betyder för honom. Hong Sang-soo ställer många frågor om livet och konsten i "Night and Day" samtidigt som han med en avskalad, nästan Ozu-lik, stil visar det vackra Paris och hur det kan vara att bo där som ensam konstnär med moraliska dilemman.

Hong Sang-soo är en av Sydkoreas mest prisade regissörer och har tidigare gjort filmer som "Turning Gate" och "Woman on the Beach". "Night and Day" är hans åttonde film och var med och tävlade i Berlins filmfestival 2008.

Epitaph (2007)

En kuslig spökhistoria om ett sjukhus där mystiska ljud hörs från bårhusavdelningen. En ung läkarstudent bestämmer sig för att ta reda på vad som pågår i sjukhuset på kvällarna men blir chockerad över vad han upptäcker. Samtidigt kommer en ung traumatiserad flicka in för psykologisk behandling. Vad har hon varit med om och vad är det hon ser när hon skriker? Epitaph är en skickligt berättad skräckfilm där tonvikt läggs på snygg cinematografi och stämningsfull mise-en-scène. Genom att hoppa mellan fyrtiotalet och nutid serverar Jung Brothers en ovanligt vacker skräckfilm som lovar gott för framtiden. Troligen den bästa koreanska skräckisen sedan "A tale of Two Sisters"...

Filmen är regisserad av de talangfulla bröderna Jung Beom-Sik och Jung Sik vilka är värda att hålla ett öga på i fortsättningen.

Program: www.seoul-stockholm.com

Biljetter. www.zita.se

Shaolin Girl på textad dvd i november!

2008-09-06T23:37:00.004+02:00

Shaolin Girl, den japanska spin-off filmen på Shaolin Soccer, med Kou Shibasaki i huvudrollen släpps på japansk dvd och blu-ray den femte november. Båda kommer att ha engelsk textning. Filmen är producerad av Stephen Chow och regisserad av Katsuyuki Motohiro (Bayside Shakedown, Udon).

Mongol (2007)

2008-09-06T13:59:00.005+02:00

Sergei Bodrovs film om Djingis khan fokuserar på hans uppväxt och tiden innan han blev Djingis khan. Hur historiskt korrekt filmen är vet jag inte, efter att ha läst på lite så verkar det som att den håller sig ungefär men långt ifrån exakt efter historieböckerna när det gäller olika händelser, men när det gäller Djingis khan som person så går åsikterna isär en hel del. Filmen får mycket kritik på en del ställen för att den framställer Djingis khan som en ganska sympatisk och med högre moral än alla andra och en överlägsen strateg. Själv tycker jag inte att någon som är beredd att plundra och döda hur många som helst för att påtvinga dem sina egna principer och lagar är särskilt sympatisk, det verkar mer som att vissa inte hade velat se något annat än Djingis khan som ett djur.

Djingis föds som Temudjin någon gång under mitten av 1100-talet. När hans pappa, som är ledaren för deras stam, blir mördad så plundras Temudjins hem av pappans tidigare underlydande och Temudjin blir tvungen att fly. Han spenderar nästan hela sin uppväxt på flykt eller i fångenskap och han lär känna Jamukha som också växer upp till att bli en ledare av en stor armé. Temudjin återvänder också till en annan stam som han besökte med sin pappa innan han blev mördad, där Temudjins tilltänkta fru, Borte, finns. Temudjins vänskap med Jamukha blir dock ansträngd när en del av Jamukhas män väljer att följa Temudjin istället och det leder till krig mellan de två, och början till Temudjins kamp för att ena mongolerna.

Temudjin som vuxen spelas av Tadanobu Asano och han är bra i huvudrollen, han lyckas vara trovärdig både i att både få Temudjin att framstå som ett jagat djur i början och senare som en ledare även om han i vissa scener mest verkar spela sig själv, som han brukar i många filmer. De andra skådespelarna är också bra, men den ende som riktigt utmärker sig är Sun Hong Lei som Jamukha.

Det finns några strider i filmen också, men förväntar man sig att se en historisk krigsfilm med mycket action så kommer man bli besviken. Striderna är inte särskilt långa och flera gånger så får man bara se början innan de klipper direkt till när striden är över. Men filmens fokus ligger också mer på Temudjin som person och vad som driver honom än action. De stridscener som ändå finns där är riktigt välgjorda och snygga och känns som en naturlig del i filmens och Temudjins utveckling, Mongol blir aldrig bara en ursäkt för att visa blodiga och spektakulära krigsscener.

Vackert filmad med fina och välgjorda kostymer och miljöer, bra skådespelare och en intressant historia, oavsett hur sann den är, gör Mongol till om inte ett mästerverk så iallafall en av de bästa filmerna hittills i år.

Jaha...

2008-09-01T00:18:00.003+02:00

Jag är ganska nöjd med den här bloggen, trots att antalet inlägg minskat ordentligt under sommaren. Antalet besökare och kommentarer har dock inte minskat, vilket är roligt. Och trots att det är ganska få som kommenterar, om man ser till andra bloggar om andra ämnen eller bloggar om asiatisk film på engelska, så verkar sidan ligga hyfsat till om man sätter den i sitt sammanhang, asiatisk film på svenska.

Däremot är jag mindre nöjd med mina egna inlägg på sista tiden, och bloggens utseende. Det är alldeles för många bilder och för lite text, för många inlägg om filmer jag kanske egentligen inte bryr mig om. Den har blivit mer av en nyhetssida än något annat. Den har blivit för opersonlig helt enkelt.

Problemet ligger kanske i de filmer jag sett under sommaren också. Väldigt få har varit särskilt bra, nästan ingen har fått mig att vilja säga något om dem. Och just nu känns det inte som att det finns särskilt många filmer att se fram emot heller. Tanken slog mig att det kanske är dags att lägga ner det här med asiatisk film, många andra verkar ju göra det. Överlag så känns det inte som att det går framåt längre. De flesta sidor och forum får färre och färre inlägg, speciellt intressanta inlägg, de uppdateras alltmer sällan och det känns ärligt talat som att det kommer färre och färre intressanta filmer. Samtidigt vore det väldigt tråkigt, jag skulle missa en hel del bra filmer trots allt. Jag fortsätter nog ett tag till.

Namnet på bloggen kanske passade bättre än jag trodde när jag valde det.

Cine Asia släpper G.P. 506 på R2 i oktober

2008-08-31T12:52:00.002+02:00

Cine Asia kommer att släppa Gong Su-Changs (R-Point) G.P. 506 på dvd i England den 13 oktober under titeln The Guardpost.

The Bird People In China på blu-ray?

2008-08-30T21:17:00.002+02:00

Kung Fu Cult Cinema rapporterar att Artsmagic, som inte släppt några dvder på länge, återuppstår med ett blu-raysläpp i oktober. Filmen som får en blu-rayutgåva är Takashi Miikes The Bird People In China som Artsmagic släppte på dvd för några år sedan. Någon mer info om utgåvan finns inte än.

Flowers From Hell, ny bok av Jim Harper!

2008-08-30T20:44:00.002+02:00

Flowers From Hell är en ny bok om japanska skräckfilmer, jag har inte läst den själv än, men någon annan kanske har? Det börjar kännas som att alla vill skriva en bok om j-horror, kanske dags att skriva om något annat? Förhoppningsvis så tar Jim Harper upp något som alla andra böcker om j-horror inte tagit upp redan.